Hur påverkas arbetsmiljön när företagen lyder under länder med andra lagar och regler? Fitesa i Norrköping har brasilianska ägare.
– Utformningen av lokaler sker centralt utan möjlighet till påverkan, säger huvudskyddsombudet Stefan Andersson.
Köps och säljs
Fitesa tillverkar ytskiktet till blöjor, en fiberväv. Företaget har sitt huvudkontor i Brasilien, men finns på flera ställen i världen som Kina, USA och Mexiko.
Fram till 1988 var företaget svenskt. Holmen blev Modo. Sedan dess har fibervävstillverkaren haft en rad olika ägare från andra länder.
92%
av medlemmarna i Pappers arbetar i internationella koncerner (12 002 av 13 066).
För trettio år sedan var de Holmen. Sedan dess har utländska ägare avlöst varandra. Medarbetarna på det som i dag heter Fitesa har seglat under flera olika flagg. Svenskt har de inte varit sedan 1988.
Det får konsekvenser på arbetsmiljön. På gott och ont. Facket centralt har ringat in det internationella ägandet som en prioriterad arbetsmiljöfråga. Att inflytandet och möjligheten att påverka minskar, är den stora farhågan. Delvis stämmer det säger Stefan Andersson som jobbar fackligt på Fitesa i Norrköping:
– Inköp av maskiner, en viktig del inom processindustrin, sker centralt utan lokal medverkan. Förklaringen är att man får bättre pris om man gör stora inköp.
Det kommer färdiga lösningar med andra ord. Och det finns inget utrymme för förändringar.
– Man får det man får. Det kan vara en nackdel för arbetsmiljön, säger Stefan Andersson.
En annan förändring över tid är vid olyckor.
– Det är mer fokus på individens eget beteende.
Den trenden märks överallt i industrin, det handlar om ett nytt tänk. Arbetsgivarna tittar mer på hur den enskilde har betett sig. Även det på gott och ont, menar Stefan Andersson. Enligt svensk arbetsmiljölagstiftning ska ju arbetsgivarna först och främst se till rutinerna och förutsättningarna för att jobba säkert. Inte börja med att lasta individen.
Olika länder har också olika mått på vad som är en arbetsplatsolycka. I en del länder krävs läkarbesök innan händelsen blir godkänd som arbetsplatsolycka med frånvaro. Det är snävare regler. Då ser det i statistiken ut som om färre olyckor inträffat, och individen kan bli utan ersättning.
– I andra länder kan man driva skadestånd mot arbetsgivare om det händer en olycka. Det kan vi inte i Sverige. Här finns försäkringar som ska täcka om man gör sig illa. Därför är det viktigt att vi följer de regler som finns i Sverige, säger Lasse Wåhlstedt som jobbar internationellt på Pappers förbundskontor i Stockholm.
Positivt med det internationella ägandet är att alla anställda på Fitesa har fått gå en utbildning i säkerhetsbaserat beteende, SBB. Och från koncernledningen har det kommit krav på att arbetsplatsen måste certifiera sig enligt engelsk arbetsmiljöstandard.
– Händer det en olycka i Brasilien kan det bli så att alla ska vidta samma åtgärd. Om någon ramlar ner från en stege till exempel så ska vi inte använda stege för det arbetsmomentet. Det tycker jag är bra, säger Stefan Andersson.
– Men det kan upplevas som lite osvenskt, med generella regler.
”Utländska företag ska följa de lagar vi har här i Sverige”
När allt fler företag ingår i utländska koncerner kan inflytandet minska och det fackliga arbetet försvåras. Det internationella ägandet är en prioriterad arbetsmiljöfråga för Pappers. Men ombudsman Lasse Wåhlstedt påminner om att:
- Företag som finns i Sverige ska jobba efter den lagstiftning och de avtal vi har här. Det gäller bland annat försäkringar.
- Individen lastas oftare när det gäller arbetsmiljö. Det måste facket bevaka och driva i Arbetsdomstolen.
- Arbetsgivare är inte alltid lika pigga på samverkan som tidigare. Då är det viktigt att skyddsombud ställer krav, rätt krav.
- Facket lokalt bör vara med i projekt så tidigt som möjligt för att kunna påverka så att det blir en säker arbetsmiljö. Det blir viktigare och viktigare med en levande lokal organisation ute på arbetsplatserna.
