Profilen Mycket av fritiden, och en hel del pengar, går åt till flugfiske för Patrik Forslund. Han är med i svenska landslaget och ska tävla i VM i USA. Han berättar om:

Drivkraften

”Jag började med flugfiske när jag var tolv, det är fortfarande härligt varje gång. Det bästa är att komma ut i naturen – och att få fisk förstås. Jag släpper i det mesta, men använder alltid hullinglösa krokar. Det handlar väl om att försöka överlista fisken; att ha koll på väder och vind, kolla in vilka insekter som finns runt vattnet, förstå hur strömmarna går. Roligast att fiska är harr och öring. Godast är abborre – bara filea och steka, salt och peppar. ”

Tävlandet

”Det här är mitt tredje VM, det går i Vail, Colorado i september. I en av fem deltävlingar fiskar du från båt i en sjö, i resten gäller strömmande vatten. Då lottas en strandremsa ut, du fiskar i tre timmar.

En kontrollant mäter fisken, du får inte röra den. Minimimåttet är 20 centimeter och ger 100 poäng – varje centimeter därutöver ger 20 poäng.

Min högsta placering hittills i VM är 70:e plats, i SM har jag varit tvåa.”

Knytandet

”Det är väldigt roligt att binda sina egna flugor, jag köper materialet från Tjeckien, mycket billigare. Ibland vill man imitera en insekt, ibland trigga bytet med att likna en småfisk i grälla färger. Torrflugor ligger på ytan, nymferna sjunker och ska likna ett ungt stadium av en slända.

Viktigast är att vara lätt på handen och välja rätt bindtråd. Man använder alla möjliga fjädrar – höns, tupp, kalkon – men också kaninhår.”

Berättat för Hans Strandberg