Krönika Redan när det första fackförbundet bildades stod arbetarnas sammanhållning och det internationella perspektivet i fokus.
En marsdag 1846 skickades en inbjudan till herrar boktryckerikonstförvanter i Stockholm. Brevet inleddes så här: ”Vilka ofantliga fördelar vinnas icke genom gemensam strävan mot givna mål?”
Vi kan förmoda att brevställaren inte förstod vilka följder denna inbjudan skulle få, men eftervärlden förstår nu dess fulla vidd. Denna var nämligen startskottet för Sveriges första fackförening, Typografernas Förening. Det var också startskottet för framväxten av en arbetarrörelse som skulle komma att omvälva Sverige i grunden.
När jag försöker tränga mig in i hur dessa pionjärer tänkte är det två saker som slår mig:
Det första är deras okuvliga tro på att samhället kan förändras. Vi kan ju alla föreställa oss arbetarnas situation i mitten på 1800-talet och det järngrepp som rådande makt höll arbetarna i. Deras maktanalys var dock klockren; det är genom solidaritet och sammanhållning mellan arbetare som makten kan rubbas.
Det andra är deras internationella perspektiv. De hade järnkoll på utvecklingen i omvärlden. De följde noggrant de framväxande sociala rörelser och fackföreningsrörelser som växte fram runt om i Europa. Det är sannerligen en utmaning om man betänker möjligheterna till kommunikation i mitten på 1800-talet.
I dag kan vi skypa och mejla. Vi kan med en knapptryckning få omedelbar information om utvecklingen i omvärlden.
Arbetarrörelsens födelse var i ordets rätta bemärkelse en internationell rörelse och det är en prestation som är ogreppbar för oss som är verksamma i dag.
Det går nästan att känna historiens vingslag när vi förra månaden, 170 år senare, höll GS kongress i Västerås. Man kan säga att stafettpinnen har löpt i en obruten tidslinje sedan 1846 och vi har nu lagt grunden för att stafetten ska kunna fortgå under oöverskådlig tid framöver.
Många av frågorna är desamma i dag. Kongressen diskuterade bland annat hur vi bäst bygger vår lokala organisation för att ta till vara vår gemensamma styrka. Vi hade också internationella inslag för att påvisa hur globaliseringen ökar betydelsen av att arbetskamrater i andra länder också organiserar sig fackligt.
Jag vill tacka alla inblandade i kongressen för ett gediget arbete. Ett särskilt tack till ombuden som tog sig an beslutsfattandet på ett seriöst och respektfullt sätt.
Allra sist vill jag tacka för förtroendet att få leda Sveriges bästa fackförbund ännu en kongressperiod. Temat för kongressen var ju ”Vi växer – tillsammans”.
Det är ett tema som ställer höga krav på den nya förbundsstyrelsen. Vi ska lägga all kraft på att byta tempus på devisen till kongressen 2021; ”Vi har växt – tillsammans.”
