”2015 ändrade man terminologin och vi har gått från att prata om prognoser. Det händer så mycket så fort och vi kan bara tyda möjliga utvecklingar.”
Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker på Migrationsverket om svårigheten att förutse flyktingströmmar.
”Flyktingkrisen har ökat tillväxten i Sverige & Tyskland.”
Peo Hansen, professor i statsvetenskap i Linköping.
”Komplexiteten som föregår migration är en av huvudorsakerna till varför prognoser inte låter sig göras. Det finns människor som stannar kvar trots de mest fruktansvärda påfrestningar.”
Malin Mobjörk, forskare vid Stockholm International Peace Research Institute.
”Vi hoppas att vi denna dag ska få lära oss mer om migration på vetenskaplig grund.”
Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier (mitten).
”Vi lever i migrationens tid och kommer att göra så under lång tid framöver. Räcker jobben? Håller den svenska modellen?”
Helle Klein, till vänster, chefredaktör Dagens Arbete.
”Välgrundade åsikter är en mycket viktig del av det offentliga samtalet.”
Patrik Hedenius, till höger, chefredaktör Forsknings & Framsteg.
”Det är som är beklämmande för mitt skrå är att man springer i flock. Migration och integration har inte varit ett bevakningsområde som andra. Medierna har brustit i relevans, till exempel har man inte behandlat Jimmie Åkesson som en vanlig partiledare.
Lasse Granestrand, (till höger), frilansjournalist och författare till boken I Sveriges väntrum.
”Finns inget annat politikområde där de traditionella mediernas sätt att beskriva verkligheten har utmanats så kraftigt”
Lars Truedsson, chef för institutet för mediestudier.
”Nyttoargumenten har fått för stor plats. Människor på flykt måste få hjälp, Sverige har undertecknat konventionen om mänskliga rättigheter”
Linn Bursell, journalist och författare till boken Gå bara. Min flykt från Somalia till Sverige.
”Vi har inte data för vilka värderingar människorna som kommer hit har med sig.”
Pontus Strimling, normforskare vid Institutet för framtidsstudier.
”Vi ska vara väldigt försiktiga med att slå oss för bröstet och tycka att vi är så mycket bättre. För det handlar inte om det.”
Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare för World Values Survey.
”Könstympning som är en djup rotad tradition, försvinner väldigt fort bland somalier i Sverige och det går mycket fortare än en generation.”
Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård, Uppsala universitet.
”De populistiska partierna har gemensamma drag. De är antielitistiska, populistiska, de säger sig talar sig för åsidosatta, folkligt förnuft. Inledningsvis har de burits fram av karismatiska ledare, som är fräcka i mun.”
Bengt Lindroth, journalist och författare till ”Väljarnas hämnd”
”De högerpopulistiska väljarna är rent generellt mera missnöjda. Det följer av att de etablerade partierna har glömt deras frågor.”
Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
”Jag är kritisk till benämningen populistiska partier: den etniska nationalismen styr mer än populismen. Det är radikala högerpartier.”
Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.
”Vi måste använda alla verktyg som finns för att klara integrationen – alltså även lönebildningen”
Jonas Frycklund, tf chefsekonom Svenskt Näringsliv.
”Lägre lön under utbildning är OK, men vi vill inte permanenta låga lönenivåer. Vi vill inte ha en underklass i Sverige”
Berit Müllerström, vice ordförande LO.
”Den stora klyftan i dag är inte mellan dem med hög respektive låg utan mellan dem som har ett jobb och de som är utan. Vi har skapat en underklass. Vi kommer att ha ett stort utanförskap om vi inte har jobb där det är väldigt billgt att anställa folk”
Andreas Bergström, vice vd för tankesmedjan Fores.
”Vi tycker inte att staten ska avgöra lönefrågan, så vi vänder oss emot dem som tycker att vi ska sätta minimilöner”
Erik Nilsson, till höger, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet.
