Harald Gatu:Trump, Brexit och svag produktivitet

perspektiv

IF Metalls motparter kommer att använda Trump, Brexit och dålig produktivitet för att motivera måttliga löneökningar. DA:s Harald Gatu tar stöd i fyra namnkunniga ekonomer och påminner om att företagens höga vinstkrav också håller tillbaka produktiviteten.

Publicerad:

Uppdaterad:

Annons:

Description

ANALYS Trump, Brexit och dålig produktivitet. Det är nog för att hålla tillbaka löneökningarna, anser industrins arbetsgivare. Omvärlden är som den är – men produktiviteten rår företagen också själva över.

Slaget om din lön går in i en ny fas den här veckan. I dag samlas ett par hundra ombud i IF Metalls avtalsråd i Solna för att ta ställning till avtalskraven som tidigare har föreslagits av Facken inom industrin, förhandlingskartellen där IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges ingenjörer ingår.

I dag onsdag hade industrins arbetsgivarorganisationer mönstrat sina chefsekonomer för att delge sin bild av förutsättningarna inför avtalsrörelsen. Framtidsutsikterna är om inte mörka så desto mer ovissa. Vad händer om Trump sätter upp handelshinder? Om Brexit får EU att börja vittra? Om högerpopulismen når framgångar i de tyska och franska valen nästa år? Om Kina och resten av tillväxtekonomierna fortsätter att bromsa? När världshandeln kärvar då gungar exportindustrin.

Vid sidan av det bekymmersamma världsläget finns ett annat problematiskt inslag, enligt chefsekonomerna. Ett problem som finns innanför fabriksgrindarna: produktiviteten. Alltså hur effektiva vi är.

Produktivitet är måttet på hur mycket vi producerar per timme. Och det beror i sin tur på en mängd olika saker. Hur mycket ny teknik vi använder. Hur bra maskinerna fungerar. Vilken kunskap vi har. Om vi jobbar i en bra arbetsorganisation som lätt kan ställa om beroende på vad som krävs.

I fjol ökade produktiviteten i den svenska industrin inte alls. Noll procent. Knappast någon draghjälp för fackets förhandlare. Varför? Jo, är det någonting som kunnat motivera lönehöjningar är det just ökad produktivitet. Lönehöjningar som är högre än produktiviteten har alltid ansetts vara skadliga eftersom de skapar inflation. Är produktiviteten hög kan höga lönelyft tas ut, enligt läroböckerna.

Från mitten av 1990-talet fram till finanskrisen steg produktiviteten i svensk industrin med ungefär 6 procent om året. Lite förenklat kan man säga att arbetsgivarna och de anställda delade på produktivitetsvinsten. Reallönerna ökade med ett par procent om året. Resten tillföll bolagen.

Varför vi har låg produktivitet finns det inga enkla svar på. Den som läser den senaste rapporten från Industrins ekonomiska råd – bestående av fyra oberoende nationalekonomer – får veta att produktivitet hänger ihop med investeringar. Och att investeringar hålls tillbaka om läget i omvärlden är osäkert. Med Trump och Brexit väntar med andra ord ingen investeringsfest.

Men det finns också något annat som påverkar investeringarna och produktivitetsutvecklingen – och i slutändan utrymmet för löneökningar. Och det är de tuffa vinstkraven som företagen själva sätter upp. Kortsiktigheten. Kvartalskapitalismen. Eller för att tala ekonomspråk: avkastningen på eget kapital.

Alltsedan 25-30 år tillbaka har avkastningskravet bitit sig fast på en nivå på mellan 15-20 procent i många börsnoterade företag. På den tiden motiverades de höga kraven med att inflationen var hög. Dessutom var räntan på tioåriga statsobligationer hög. Om investerare skulle lockas till företagen krävdes en avkastning som var högre än inflationen och statsobligationsräntan sammantagen. Därav 15-20 procent.

I dag är summan av inflationen och statsobligationsräntan under 2 procent. Men avkastningskraven ligger kvar på 15-20 procent vilket har gjort det möjligt att dramatiskt öka aktieutdelningarna. Enligt Dagens Industri har storleken på aktieutdelningarna femfaldigats under de senaste femton åren.

Den här kortsiktigheten riskerar att försämra produktiviteten, enligt Industrins ekonomiska råd. Höga avkastningskrav har två effekter:

Dels blir det färre investeringar eftersom en stor del av pengarna går till aktieägarna.  Dels blir de investeringar som ändå görs kortsiktiga eftersom de måste kunna ge tillbaka pengar snabbt. Förrädiskt, varnar rådet. Resultat kan bli ”underinvesteringar och ett alltför högt risktagande”. I stället efterlyser de, som de uttrycker det, ”innovationsinvesteringar vid den globala frontlinjen för produktivitet”. Alltså offensiva satsningar som gör tillverkningen ännu effektivare.

Diskussionen om skral produktivitet är knappast ny. Men det var ett tag sedan den var uppe. Den dåliga produktivitetsutvecklingen i Sverige under 1970- och 1980-talen fick Ingvar Carlssons regering att tillsätta den så kallade produktivitetsdelegationen 1989. Den hann knappt lämna sitt slutbetänkande förrän en ny informations- och kommunikationsteknik revolutionerade världen. Internet blev vad ångmaskinen eller elmotorn varit – och utlöste en kraftig ökning av produktiviteten.

Men precis som när effekterna av ångmaskinen och elmotorn klingat av så har också internets bidrag till den globala produktivitetstillväxten mattats. Problemet med svag produktivitet är nämligen globalt och inget utmärkande för bara Sverige. Konkurrentländerna sitter i precis samma sits.

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

Larmet från Stegrabygget

Läs fler artiklar

Nyheter

Annons:

Description

Populärt med industrigymnasier

Striden om tiden

Läs mer

Pappers kongress

Läs mer

DA granskar:

Avtalsrörelsen

Läs mer

Woolpower

Läs mer

Skyddsombudens dag

Läs mer

Dödsolyckan på LKAB

Läs alla artiklar

Val 2026

Läs mer

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Sågverksdöden

Läs mer här

Eurenco

Läs alla artiklar

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här
Fler historiska reportage

Granskning: Lurade i skogen