Semester i maj och september. Mer övertid och ökade möjligheter att förlägga ordinarie arbetstid till helger. Det är några av Teknikföretagens krav inför avtalsrörelsen.
Dessutom vill arbetsgivarna att man lokalt ska kunna förhandla bort hela löneavtalet. Storleken på lönepotten ska kunna fastställas lokalt på den enskilda arbetsplatsen.
Arbetsgivarna säger inte vad de erbjuder facket i eventuell löneökning. Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef, hänvisar till att löneökningstakten i många konkurrentländer ligger på 1,5 procent.
Innebär det att ni kan tänka er 1,5 procent?
– Vi måste understiga 1,5 procent för att hämta in den konkurrenskraft vi har förlorat.
Konjunkturinstitutet räknar med att lönerna kommer att stiga med 3 procent per år de kommande två åren. Har man fel då?
– Det är väl tur att inte Konjunkturinstitutet bestämmer.
Individgarantierna ska tas bort eller kraftigt sänkas. Idag garanteras alla en lägsta löneökning.
– Individgarantierna strider både mot Industriavtalets mål om stärkt konkurrenskraft för företagen och mot löneprinciperna i avtalet. Därför bör de utmönstras eller kraftigt sänkas, säger Anders Weihe.
Individgarantin ska ersättas med ett åtagande från företagen.
– De medarbetare som inte når en god arbetsprestation ska kunna nå en sådan, säger Anders Weihe.
Teknikföretagen vill också kunna göra det möjligt att flytta semestern till maj eller september.
–Den nuvarande semesterperioden mellan juni och augusti är för kort. Om vi kunde sträcka ut den till från maj till september så skulle det matcha efterfrågebehovet, säger Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg.
Man ska kunna räkna med att få sin semester förlagd till maj eller september alltså?
–Ja, men det är ju extremfallen förstås.
Arbetsgivarna vill också göra det lättare att flytta ordinarie arbetstid, till exempelvis helger. Detta om man inte kommer överens med det lokala facket. Arbetsgivaren ska kunna förfoga över 7 timmar att lägga ut som den vill under en tvåveckorsperiod.
Det innebär att lördag och söndag ska kunna räknas som ordinarie arbetstid?
–Ja, det stämmer.
Teknikföretagen vill också kunna ta ut mer övertid. Idag kan arbetsgivare i verkstadsindustrin kräva att den enskilde jobbar 150 timmar övertid på ett år. Det taket vill Teknikföretagen höja till 200 timmar. Dessutom ska arbetsgivaren kunna göra upp direkt med den enskilde arbetaren om ytterligare 50 timmars övertid per kalenderår.
I dag finns det ett kraftigt missnöje med övertiden ute på arbetsplatserna. Betyder det ingenting?
– Vi är inte intresserade av att man schemalägger permanent övertidsarbete. Då får man ju anställa istället.
Den här hösten har det varit vanligt att man tvingats jobba över varje lördag i månader. Arbetsgivaren säger att det är en tillfällig topp. Är du inte rädd att ökad övertid kommer att skapa mer missnöje och sämre prestationer från de anställda?
– Det viktiga är att man som anställd känner en delaktighet och vet varför man jobbar extra under en begränsad period. Sedan har våra företag ett ansvar att förutsäga arbetstoppar. Då är det viktigt med förankring hos de lokala klubbarna och de anställda, säger Klas Wåhlberg.
Förhandlingschefen Ander Weihe målar den kommande perioden i mörka färger. Orsaken är minskad handel, förlorade marknadsandelar och ett ovisst geopolitiskt läge med Brexit och Donald Trump som ny och oförutsägbar president.
Det finns andra bedömningar, inte bara Konjunkturinstitutet, utan även internationella valutafonden IMF och industriländernas samarbetsorganisation OECD. De anser att den svenska exporten ökar mer än vad marknaden växer.
Målar ni inte fan på väggen?
– Vår bedömning är att konjunkturen är på väg neråt. Fordonsindustrin har visserligen gått bra, men det oroande är att maskinindustrin inte går alls. Det är just maskinindustrin som avgör investeringarna.
Har Konjunkturinstitutet och OECD fel menar du?
– Vi brukar ha rätt.
