I dag avslutas Nordkalkrättegången som pågått i 10 dagar. Kammaråklagare Stig Andersson yrkade på att Nordkalks förre platschef ska dömas till villkorlig dom och böter.

I sin slutplädering lade Stig Andersson stor vikt vid den mindre olycka som inträffade bara några timmar innan explosionen i kalkugnen som orsakade Johan Löfroths död och ledde till att Gustaf Seppelin Solli brännskadades svårt.

Kammaråklagaren menar att Nordkalks platsledning då borde ha insett riskerna med att använda vatten i kalkugnen.

– Det borde ha varit möjligt att förutse vad som kunde hända, sade Stig Andersson.

På ett skyddsmöte efter den första olyckan gjordes inga ordentliga riskbedömningar och skyddsutrustningen som tillhandahölls var inte lämplig.

– Första olyckan är av stor betydelse. Man borde ha tänkt efter vad som händer om man fortsätter fylla på vatten. De borde ha insett att det fanns en allvarlig risk för att något skulle kunna hända, sade Stig Andersson.

Magnus Ericsson, målsägandebiträde för Gustaf och Johans anhöriga talade om ett haveri:

– När Nordkalk bestämde sig för att begjuta med vatten då havererade Nordkalks arbetsledningsansvar, man var desperata. Man hade ingen erfarenhet eller kunskap om vad som händer när man sprutar in uppskattningsvis 10 kubikmeter vatten i kalkugnen.

– Metoden var inte etablerad. Vilka instruktioner gav man? Den enda jag hört var att de inhyrda skulle vara rädda om teglet i ugnen.

Kammaråklagare Stig Andersson argumenterade också för att Gustaf Seppelin Solli och Johan Löfroth borde betraktas som inhyrda av Nordkalk snarare än entreprenadanställda. Detta eftersom Nordkalk försåg dem med all utrustning, vilket är typiskt för inhyrning. Därmed ligger också det fulla arbetsmiljöansvaret på Nordkalk, anser åklagaren.

Kammaråklagaren yrkade på villkorlig dom och böter för den dåvarande platschefen samt en företagsbot på 3,5 miljoner kronor för Nordkalk.