LO begär nu förhandlingar med Svenskt Näringsliv om trygghet på arbetsmarknaden. Facken vill begränsa inhyrning och visstid och få mer kompetensutveckling. I gengäld kan det bli diskussioner om sist in först ut.

För ett par år sedan förhandlade fackförbunden IF Metall och Handels med sina arbetsgivare om anställningstrygghet. Samtalen var kontroversiella bland många medlemmar och klubbar, inte minst för att det fanns en oro att de skulle leda till försämrade turordningsregler vid uppsägning.

Det hela lades på is när avtalsrörelsen drog igång. Nu när det finns mer tid vill hela LO sätta igång med nya förhandlingar med Svenskt Näringsliv.

I förhandlingarna vill facken se bättre kompetensutveckling och omställning, samt begränsa inhyrning, visstid och deltider (se artikel här nedan). Bakgrunden är snabb teknikutveckling som gör att behovet av fortbildning av anställda växer. Samtidigt blir de otrygga anställningarna fler.

– Vi har bekymmer på arbetsmarknaden, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

I gengäld kan det bli diskussioner om till exempel turordningsreglerna.

– Om det är arbetsgivarnas krav måste vi ta ett prat om det. Vi måste sätta oss ner och se hur våra medlemmar får trygghet, och arbetsgivarna den arbetskraft de behöver.

Hur tror ni medlemmarna reagerar på att ni diskuterar turordning?

– Det finns alltid en viss oro, man vet vad man har men inte vad man får. Arbetsgivarna kommer att komma med ett antal krav. Det är viktigt att syna dem.

Han säger också att principen om sist in först ut förlorar sin kraft om anställda inte får kompetensutveckling i jobbet. Principen gäller bara om man har tillräckliga kvalifikationer för jobbet.

– Det är många som tappar det.

En anledning att förhandla är att facket inte vill att politikerna ska lägga sig i. Om förhandlingarna lyckas kan det kräva ändringar i Lagen om anställningsskydd, men först efter att parterna kommit överens, säger Veli-Pekka Säikkälä. Det kommer också att behövas insatser från staten när det gäller kompetensutveckling och omställning.

Några av de mest intensiva debatterna under IF Metalls kongress i våras rörde just bemanningsföretag och visstid. Flera motioner handlade om att införa begränsningar, till och med förbud. Förbundsstyrelsens standardsvar var att facket ville inleda förhandlingar med arbetsgivarna om omställning och anställningstrygghet. Det är det initiativet som nu tagits.

Förhandlingarna går tillbaka till LO-samordningen och LO:s långsiktiga mål att se över tryggheten på arbetsmarknaden.

Nästa steg är att Svenskt Näringsliv ska svara på förhandlingsframställan. Veli-Pekka Säikkälä hoppas att förhandlingar kan komma igång före jul. Själva förhandlingarna tror han bara behöver ta några månader, men sedan kan det ta längre tid om det behövs ny lagstiftning.

LO-fackens viktigaste frågor

Kompetensutveckling

Detta har seglat upp som en av IF Metalls viktigaste frågor i takt med den snabba teknikutvecklingen. Veli-Pekka Säikkälä säger att det är en trygghetsfråga för att människor ska få behålla sina anställningar.

– Det är alldeles för dåligt nu, och ännu sämre ser vi att det är för visstidare. Man ska jobba från 20 till 65, kanske längre, då är det viktigt att uppgradera sina kunskaper.

Han säger att facket vill få igång ett lärande på jobbet, och att det för det kan behövas stödstrukturer, kanske med statlig inblandning. I dag, menar han, är det för svårt för vuxna att studera och byta bana. Ute på företagen finns det sällan tid för kompetensutveckling när tiderna är goda, medan det inte finns pengar när det går dåligt. Samtidigt har många företag svårt att hitta kvalificerad arbetskraft.

– Det borde vara ett gemensamt intresse för parterna.

Omställning

Det är för billigt att säga upp äldre arbetstagare, anser Veli-Pekka Säikkälä.

– Det borde vara skillnad på att säga upp någon som jobbat länge, och någon som är ny.

Om man dessutom satsat på kompetensutveckling för någon som jobbat många år så är chansen större att man vill ha personen kvar, tror han.

Dessutom vore det bra om det fanns ett system för fortbildning under dåliga tider, så att färre behövde sägas upp – som i Tyskland under finanskrisen.

Facken tycker också att tiden som en person är skyldig att jobba efter att hen blivit uppsagd borde kortas. I dag kan en uppsägningstid vara upp till sex månader. Om någon blir uppsagd på grund av arbetsbrist är personen skyldig att jobba den tiden.

– Det bästa vore att individen fick ge sig av och hamna i omställning direkt, så man kan få ett nytt jobb.

Begränsad inhyrning

Människor går som inhyrda på företag år efter år – ett tecken på att bemanning inte längre bara används vid toppar, anser IF Metall, som vill ändra på reglerna.

– Efter en tid bör man få en förfrågan att börja jobba hos arbetsgivaren som hyr in en, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Enligt honom skulle man vilja att det rörde sig om ungefär samma bestämmelser som när det gäller visstid, där man ska få erbjudande om fast jobb efter ett eller två år.

Staplade visstider

Visstid används slentrianmässigt, anser facket, och ibland staplas visstider på varandra under lång tid. Veli-Pekka Säikkälä säger att problemen är värre i tjänstesektorn än i industrin. Värst tycker han tendensen med så kallade sms-anställningar är.

– Daglöneri, sånt som man förknippar med amerikanska hamnar på trettiotalet.

Deltid och hyvling

Situationer där folk som vill jobba heltid inte får det, eller där anställda får sin arbetstid sänkt, ”hyvlad”, är inte så vanliga inom industrin, men det är en stor fråga för flera andra LO-förbund som Handels och Kommunal.