Slopad karensdag Är du snuvig och jobbar långa pass? Då är du en av vinnarna när karensdagen nu ersatts av ett karensavdrag. Det ska göra sjuklönen mer rättvis.

Så var det förut

Den gamla karensdagen innebar att du inte fick något betalt alls den första dagen du var sjuk, oavsett hur lång den dagen var.
Skulle du ha jobbat åtta timmar fick du åtta timmars avdrag på lönen. Blev du sjuk inför ett tolvtimmarspass fick du tolv timmars avdrag.
Blev du sjuk under dagen och gick hem när det var två timmar kvar fick du två timmars avdrag. Dag två du var sjuk fick du sjuklön.

Så funkar det nu

Sjuklönen börjar räknas redan från första dagen du blir sjuk. Från den görs i stället ett avdrag på 20 procent av vad sjuklönen skulle vara för en vecka. Du förlorar alltså i princip en femtedel av din veckoinkomst.

Personer som jobbar långa skift:

Har du 36-timmarsvecka och blir sjuk när du ska jobba ett tolvtimmarspass fick du med karensdagen tolv timmars löneavdrag. Med karensavdraget får du bara 7,2 timmars avdrag.

Vissa som jobbar deltid:

Jobbar du till exempel 60 procent fördelat på tre dagar i veckan fick du förut en hel dags karens om du blev sjuk. Nu får du i stället motsvarande en femtedel av din veckoarbetstid i karensavdrag.

Förlorare

Den som blir sjuk under dagen och går hem: Gick du hem från jobbet under arbetsdagen räknades den förut som karensdag, och du fick bara löneavdrag de timmar du var borta den dagen. Nästa dag fick du sjuklön.

Med karensavdraget får du 20 procents avdrag av vad sjuklönen skulle vara för en vecka om du fortsätter vara sjuk nästa dag.

Spelar ingen roll

De med regelbundet dagtidsschema: Jobbar du åttatimmars-dagar måndag till fredag påverkas du för det mesta inte.

Tidigare fick du en dag utan lön när du blev sjuk. Nu får du 20 procents avdrag för en vecka. Alltså en femtedel av veckoinkomsten, som en dags lön.

I princip har alltså ”en dags löneavdrag” ersatts med ”en femtedels arbetsveckas löneavdrag”.