Poliserna blir färre och vakterna fler. För ett par år sedan var det ungefär lika många i båda branscherna. Nu har vaktbolagen dragit ifrån rejält.
34 000 är godkända
Länsstyrelserna har godkänt 34 000 personer för jobb på bevakningsföretag - då ingår all personal, inte bara ordningsvakter/väktare.
17 700 personer jobbar som ordningsvakter och väktare, enligt SCB:s yrkesregister 2017.
I valrörelsen tävlade partierna om att vilja satsa mer på polisen, men i själva verket har antalet minskat. Nya siffror från SCB visar att 15 850 personer arbetade som poliser 2017. Det är en minskning med närmare 550 poliser sedan 2014.
Sverige lägger 0,6 procent av BNP på polisen, snittet i EU är 0,9 procent.
Däremot växer bevakningsbranschen. Under 2017 jobbade 17 700 personer jobbade som väktare och ordningsvakter, en ökning med drygt 1 300 på tre år.
Bevakningsbranschen omsätter 17 miljarder kronor årligen.
Enligt säkerhetsföretagens rapport utförde väktare och ordningsvakter 2,6 miljoner insatser under 2017. Det är 7 100 per dag.
De vaktar riksdag, regering, hotade personer och andra skyddsobjekt, som kärnkraftverk. De finns också i kollektivtrafiken, sportarenor och utanför krogar.
Väktare, ordningsvakter och skyddsvakter utbildas av branschen. Grundutbildningarna är mellan 8 och 14 dagar. Fortbildning sker var fjärde år.
Väktare har rätt att bära batong och handfängsel.
Ordningsvakter har också batong och handfängsel. De får omhänderta berusade personer och kan även avvisa och avlägsna personer som utgör omedelbar fara för allmän ordning.
Skyddsvakter kan ha expanderbar batong, pepparspray, handfängsel och i vissa fall skjutvapen och hund. De bevakar samhällsanläggningar och skyddsobjekt.
