Ledare I DA:s poddserie Mordet på facktopparna kommer nya uppgifter fram som ifrågasätter den gängse bilden av pampar som gått till prostituerade.

I januari 1991 hittas fackföreningsledarna Bertil Whinberg och Ove Fredriksson mördade i Tallinn. Den Sovjetstyrda mordutredningen och medierna gav bilden av att det handlade om två fackpampar som gått med prostituerade och blivit rånmördade. Men stämmer detta?

Vi har låtit vår grävande journalistik göras i poddformat. I Mordet på facktopparna avslöjas saker som aldrig tidigare kommit fram om det brutala mordet. Dagens Arbetes reporter Mikael Färnbo har ägnat lång tid åt att söka svaren på vad som egentligen hände. Han har sökt upp de anhöriga, kollegorna som var med på resan och den svenska polisen och det visar sig att ingen av dem riktigt köper den officiella versionen som heter rånmord.

Ove Fredriksson var träindustriarbetaren från Lidköping som nyligen hade blivit ordförande för Svenska träindustriarbetareförbundet, det som i dag heter GS-facket. Bertil Whinberg var en välkänd ordförande för Byggnads. Han var en politisk tungviktare, ledamot i det socialdemokratiska partiets verkställande utskott och nära vän till dåvarande statsministern Ingvar Carlsson.

Whinberg och Fredriksson var i Tallinn för att stötta de nybildade baltiska fria fackföreningarna. Sovjetunionen hade börjat krackelera och Moskva höll på att förlora greppet om de baltiska länderna. Det var en orostid och mycket stod på spel.

En fördomsfull mediebild av facktoppar i kombination med en Moskvastyrd mordutredning är inte den bästa myllan för sanningen.

Sverige hörde till de länder som stöttade den baltiska befrielsekampen allra mest. Arbetarrörelsen var mycket engagerad i att försöka få de gamla kommuniststaterna att bli fria demokratier med den nordiska modellen som ledstjärna och stödet till fria fackföreningar var en del i denna kamp. Det störde förstås de konservativa krafterna i Moskva, de som ett halvår senare försökte kuppa bort Gorbatjov. Hårdnackade kommunister fanns överallt och hotellet där fackföreningsledarna bodde övervakades av KGB.

Var mordet ett misstag i ett svartsjukedrama eller hade det kopplingar till maffian eller rent av till sovjetiska säkerhetstjänsten? Kanske handlade mordet på Whinberg och Fredriksson om aggressiv stormaktspolitik snarare än om ett sjaskigt rånmord och lättklädda kvinnor?

I sju avsnitt granskar DA:s reporter mordet i Tallinn och uppseendeväckande uppgifter kommer fram. Helt klart är att en fördomsfull mediabild av facktoppar i kombination med en Moskvastyrd mordutredning inte är den bästa myllan för sanningen. 30 år har gått och domar har fallit. Men alltför många frågor kvarstår. Estland och Sverige borde göra en ny oberoende utredning.