Risk för strid om låglönesatsningen

lön & avtal

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Publicerad:

Uppdaterad:

IF Metalls Marie Nilsson och Industriarbetsgivarnas Per Widolf verkar ha olika bild av hur överenskommelsen om en låglönesatsning ser ut i praktiken. Foto: TT Nyhetsbyrån

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Låglönesatsningen, där de som tjänar under ett visst belopp ska bidra mer till potten, var ett viktigt krav i förhandlingarna om industriavtalet. Nu finns det med i avtalet – fast bara andra året.

Liksom tidigare år kan det bli diskussioner hur låglönesatsningen ska beräknas. Ska den rymmas inom det andra årets löneökning på 3,3 procent, eller ska den ligga utanför?

Helt klart utanför, säger Marie Nilsson, låglönesatsningen är utöver siffran. Arbetsgivarna håller inte med.

Att fack och arbetsgivare har olika syn på hur låglönesatsningen ska beräknas behöver inte ha så stor betydelse inom industrin. Eftersom de flesta tjänar över gränsen för att omfattas, blir skillnaden inte så stor. I andra branscher, där lönerna är lägre, får det större betydelse. Ska låglönesatsningen läggas utanför de 7,4 procenten, blir löneökningarna totalt högre i procent för till exempel Handels eller Hotell och restaurang. Det brukar arbetsgivarna inte tycka om.

Är det risk att det blir tjafs om det i år igen?

– Det återstår att se. Blir det det finns vi till stöd för andra förbund, säger Marie Nilsson.

Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf har tidigare sagt att han tycker att hela modellen med låglönesatsningar är problematisk – både höjning av lägstalönerna och denna så kallade insamlingsmodell.

Ska låglönesatsningen, knäet eller insamlingsmodellen som ni säger, räknas in i de 7,4 procenten, eller kommer de utöver det?

– Vi har träffat ett avtal på 7,4 procent och det är 7,4 som är normen på svensk arbetsmarknad.

Facket säger att det är utöver de 7,4 procenten, håller ni inte med om det?

– Det är tydligt att vi har en norm på svensk arbetsmarknad som är 7,4 procent.

Parterna är däremot ense om att den överenskomna höjningen av lägstalönerna med 1 350 kronor i månaden första året ska rymmas inom märket på 7,4 procent.

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

Nyheter

DA granskar:

Avtalsrörelsen

Läs mer

Woolpower

Läs mer

Striden om tiden

Läs mer

Skyddsombudens dag

Läs mer

Dödsolyckan på LKAB

Läs alla artiklar

Val 2026

Läs mer

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Sågverksdöden

Läs mer här

Eurenco

Läs alla artiklar

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här
Fler historiska reportage

Granskning: Lurade i skogen