GS och Pappers säger ja till avtalskraven

lön & avtal

GS-facket och Pappers ställer sig bakom de gemensamma avtalskraven från LO och Facken inom industrin.

Publicerad:

Uppdaterad:

  • ME
    Marie Edholm, Pontus Ohlin
Pontus Georgsson. Foto: Pontus Ohlin
Pontus Georgsson. Foto: Pontus Ohlin

Annons:

Description

GS-facket och Pappers ställer sig bakom de gemensamma avtalskraven från LO och Facken inom industrin.

Under onsdagen höll både GS-facket och Pappers sina förbundsmöten, och tog beslut om att ansluta till LO:s avtalskrav. GS har också antagit avtalsplattformen från Facken inom Industrin.

Det innebär att de står bakom lönekravet på 4,2 procent på ett år, vilket är det näst högsta kravet sedan slutet av 90-talet. Det är bara vid den senaste avtalsrörelsen 2023 som facken har krävt högre löneökningar – då låg kravet på 4,4 procent.

Från arbetsgivarhåll har kritiken mot årets lönekrav varit hård.

Madelene Engman. Foto: Madeleine Andersson

– Vi är väl medvetna om att vi är inne i en lågkonjunktur och att olika branscher går olika bra, sade GS-fackets avtalssekreterare Madelene Engman på förbundsmötet.

Men för facken är ett av de viktigaste målen att medlemmarna ska få reallöneökningar, vilket det finns det goda förutsättningar för med det krav som ställts, enligt Madelene Engman.

GS har drabbats hårt av stora medlemstapp det senaste året på grund av raset i bostadsbyggandet, men hur en enskild bransch går kan inte påverka lönekravet, menar Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS:

– Vägen ut ur byggkrisen går inte via dumpade löner eller att våra medlemmar ska betala för den. Det är andra orsaker som ligger bakom byggkrisen.

Per-Olof Sjöö, ordförande GS-facket. Foto: David Lundmark.
Per-Olof Sjöö, ordförande GS-facket. Foto: David Lundmark

”Klart man vill ha mer, men kravet är realistiskt”

Även Pappers krokar arm med LO-samordningen. Det klubbades utan invändningar och efter ett rungande ”ja!” när 50 representanter från landets olika avdelningar samlades för att rösta om saken på förbundsmötet i uppländska Bålsta sent under onsdagen.

En av dem var Sören Spjuth, viceordförande för Avd 159 Aspabruk och som har jobbat i 43 år på bruket.

– Det är klart att jag och mina medlemmar gärna skulle vilja ha mer i lön än 4,2 procent på ett år, men det här kravet tycker jag ändå är realistiskt, sade han.

Sören Spjuth. Foto: Pontus Ohlin
Sören Spjuth. Foto: Pontus Ohlin

Nej till ny norm för lokalavtal

Däremot röstade han – i likhet med de flesta andra ombud – bestämt nej till förbundsstyrelsens förslag om en ny lokalavtalsnorm. En norm, en sorts gemensam mall, som förbundet tillsammans med Industriarbetsgivarna har arbetat med under en längre tid.

En sådan norm skulle, menade Sören Spjuth, inte gagna de 120 medlemmar som han företräder. Snarare tvärtom, befarade han.

– Jag upplever att vi redan har ett väl fungerande lokalavtal. Visst, med den föreslagna normen skulle vi kanske stå starkare när det gäller frågor som lön och arbetstid, men inte riktigt lika starka i de andra, lite mjukare frågorna, och som har varit särskilt viktiga för just oss på Aspa, sade Sören Spjuth.

Det är viktigt att vi håller ihop inom LO.

På torsdagsmorgonen fattade Pappers förbundsstyrelse formellt beslutet att gå med i LO-samordningen.

– Jag är stolt och glad för det, sade Pontus Georgsson direkt efter mötet. Det är viktigt att vi håller ihop inom LO. Vi behöver vara en sammanhållen kraft.

Pontus Georgsson. Foto: Pontus Ohlin
Pontus Georgsson. Foto: Pontus Ohlin

Något avgörande beslut om lokalavtalsnormens vara eller icke-vara togs dock inte, trots att majoritetens avslag. Beslutet fattas i stället under ett senare styrelsemöte i december, berättade Pontus Georgsson som hade hoppats på ett bifall.

– Nu behöver vi fundera på hur vi ska gå framåt i den frågan.

Är du besviken på vad förbundsmötet tyckte?

– Nej fan, det är demokrati!

Få saker som motparterna tycker så illa om som kortare arbetstid

Utöver höjda löner kräver både LO och Facken inom industrin en låglönesatsning enligt samma modell som har använts de senaste tre avtalsrörelserna. Dessutom ska deltidsanställda få rätt till samma övertidsersättning som heltidsanställda. Facken inom industrin kräver också rätt till förskottssemester.

Medan LO valde att lägga frågan om arbetstidsförkortning i en utredning, kräver Facken inom industrin en fortsatt utbyggnad av de system för arbetstidsförkortning som finns i de olika kollektivavtalen. Det är då upp till varje förbunds avtalsdelegationer att välja om en del av löneutrymmet ska användas till det.

– I nästan varje avtalsrörelse kommer det in många önskemål om att utöka arbetstidsförkortningen, att behålla den eller att för guds skull inte röra den. Frågan om arbetstidsförkortning har alltid varit prioriterad för våra medlemmar, säger Madelene Engman.

Önskemålen möter dock alltid hårt motstånd.

– Det här kommer att bli en tuff nöt att knäcka. Det finns få saker som våra motparter tycker så illa om som arbetstidsförkortning, säger Madelene Engman.

Även IF Metall och Livs hör till de förbund som har sagt ja till båda avtalsplattformarna. Transport har sagt nej, eftersom de anser att nivån på 4,2 procent är för låg.

Utöver de gemensamma kraven ska detaljer i varje kollektivavtal förhandlas. Den 19 december byter facken och arbetsgivarna dessa krav med varandra och efter nyårshelgen drar förhandlingarna i gång. Den första april 2025 ska de första avtalen börja gälla.

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

Nyheter

Populärt med industrigymnasier

Striden om tiden

Läs mer

Pappers kongress

Läs mer

DA granskar:

Avtalsrörelsen

Läs mer

Woolpower

Läs mer

Skyddsombudens dag

Läs mer

Dödsolyckan på LKAB

Läs alla artiklar

Val 2026

Läs mer

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Sågverksdöden

Läs mer här

Eurenco

Läs alla artiklar

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här
Fler historiska reportage

Granskning: Lurade i skogen