KRÖNIKA Vi behöver mer el. Men att skynda fram en kärnkraftsutbyggnad är inte bästa sättet, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.
Alla är överens om att Sverige behöver mer el. En stabil elförsörjning är viktigt för svenska löntagare. Alla minns de senaste årens vintrar med skenande elpriser. Samtidigt är det avgörande för industrins omställning och därmed även för löntagares framtida sysselsättning och svensk välfärd.
Tyvärr speglar inte den politiska debatten frågans seriositet. Energifrågan präglas mer av politisk spelteori än av ett gemensamt arbete för Sveriges framtid.
Kärnkraftsfrågan är ett tydligt exempel. Regeringen tillsatte en utredning som skulle ta fram en modell för finansiering och riskdelning för nya reaktorer. Bakgrunden är att ingen aktör i dag skulle ta ett sådant initiativ på marknadsmässiga grunder. Det är alltför riskfyllt.
Regeringens tanke är då att staten ska lyfta av risken och det är just det som utredningen föreslår. Den modell som presenterats innebär att staten ska ställa upp med både låne- och ägarkapital samt garantera ett fixerat pris till producenten under 40 år. Detta skulle innebära ett gigantiskt åtagande för svenska skattebetalare, dessutom under en oöverskådlig tid.
Allt det här kanske skulle vara rimligt om vi visste att kärnkraftsutbyggnad är det mest samhällsekonomiskt effektiva sättet att lösa framtidens elbehov. Detta borde redas ut innan skattebetalarna skuldskrivs för lång tid framåt.
En ytterligare osäkerhetsfaktor i sammanhanget är hur denna enorma investering ska betraktas utifrån ett fastställt balansmål i de offentliga finanserna. Det är oklart, men fullt möjligt, att detta ska betraktas som en kostnad i statens budget och därmed under lång tid konkurrera med andra nödvändiga reformer.
Vidare kan man fundera på hur investerare i andra kraftslag agerar i beslut om åtgärder som kan ge mer el på mycket kortare tid, när staten så tydligt går in och styr upp marknaden. I slutänden handlar det om framtida industriella investeringar som kan skapa jobb och välfärd i Sverige.
Med alla dessa osäkerhetsfaktorer i minnet kan man kanske tänka sig att regeringen drar öronen åt sig och söker ett blocköverskridande samarbete för att hitta långsiktiga spelregler för vår framtida elförsörjning.
Intrycket är snarare att regeringen galopperar frågan genom det politiska tröskverket för att få så mycket på plats innan nästa val att kärnkraftsutbyggnaden blir oåterkallelig.
Jag är verkligen ingen expert i energifrågor och jag kan missa många nyanser i frågan, men min önskan är att någon drar åt tyglarna på regeringens frustande framfart innan det är för sent.
Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.
