Industrin skriker efter folk. Inte minst CNC-operatörer. En som valt att utbilda sig är Emma Fagerström från Trollhättan. Ett år in i utbildningen ser hon ljust på möjligheterna till jobb.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

När porslinsindustrin gick på sparlåga bestämde sig Emma Fagerström, 38, för att byta bana.

– Jag gick in i väggen och behövde tänka om. Jag har alltid tyckt att YH-utbildningar är bra, så jag började leta efter något nytt. CNC och robotteknik kändes som en chans att säkra upp framtiden, säger hon.

Bristyrke med lön upp till 38 000

Behovet av CNC-operatörer är stort. Enligt prognoser kommer det att saknas över 11 000 de närmaste åren. Jobben finns inom hela tillverkningsindustrin och lönen ligger i snitt mellan 30 000 och 38 000 kronor.

Utbildningen är relativt kort, ofta omkring ett och ett halvt år, och den finns på många orter i landet. Utbildningen som Emma går sker delvis på distans, med lärarledda lektioner två dagar i veckan.

– Men vi är en liten grupp som ofta sitter i skolan ändå. Det är skönt att inte behöva göra det när man är hemma.

Rolig och utmanande programmering

Lite förenklat kan man säga att en CNC-operatör fräser eller svarvar fram detaljer i metall. Är det en ny produkt programmerar man maskinen, annars använder man tidigare program. Mycket av skolarbetet går ut på att jobba med simulering i datorn.

Roligast, och svårast, har hittills varit programmeringen.

– Det är därför den är rolig, den är utmanande. Man delar upp en millimeter i tusen delar, och maskinen är stark. Gör man fel kan det bli farligt, men om man är ordentlig ska det gå bra.

Tusendelars millimeter. Känns det inte nervöst med så små marginaler?

– Lite. Man måste vara vaken. Men vet man vad man gör så ska det gå bra.

Mansdominerad, smutsig och bullrig?

Industrin har ofta rykte om sig att vara bullrig och tung. Emma menar att det varierar.

– En del ställen är smutsiga och tunga, andra är så rena att man skulle kunna äta på golvet. Själv vill jag undvika de monotont tunga jobben för att kroppen ska hålla i längden.

Mansdominansen syns fortfarande. I Emmas klass är endast 4 av 22 elever kvinnor. På hennes praktikplats i våras, som också blev hennes sommarjobb, var hon den enda kvinnan. Men det behöver inte vara en nackdel, säger hon.

– Jag tror många företag vill ha fler tjejer, så det kan snarare vara en fördel. Sedan kan det finnas praktiska problem. Som jobbet jag var på nu, där fanns det bara ett omklädningsrum till exempel.

Att YH-utbildningarna är relativt korta gör dem, särskilt tillsammans med omställningsstudiestödet, tillgängliga även för människor senare i livet. Men vågar en medelålders plus söka sig till industrin, eller är den för tung och svår? Absolut inte, anser Emma.

– Så länge man har motivationen går det absolut att utbilda sig.

Till jul är Emma klar med utbildningen. Hon känner sig trygg med sina chanser att hitta ett jobb hon vill ha efter den.

– Jag tror alla i klassen kommer att få jobb. Själv vill jag få en så bred bild som möjligt först av olika industrier nu när jag går i skolan, och sen ta beslut vart jag vill söka mig.