Arbetarna på Älvsbyhus fabrik är tillbaka på femdagarsveckor.För första gången på flera år ser företaget en ökad försäljning, även om den är liten.

VVS-teknikern Peter Lindbäck sorterar i rask takt ut de skruvar och rördelar som tillhör toaletten, handfatet och handduks­torken som ligger utspridda i rummet. Arbetskamraten blev nyss klar med listerna i badrummet i trähusmodulen och nu är det dags för Peter Lindbäck att installera allt i det.

Han är en av dem som i höstas gick tillbaka till femdagarsveckor efter att
ha arbetat fyra dagar i veckan sedan 2024.

– Det var lite mindre i börsen men det var skönt att komma utvilad på måndagen. Det var speciellt att gå tillbaka till femdagarsveckor men det gick fort att komma in i det igen. Man blir lite rastlös av att sitta hemma, säger han.

Korttidsavtalet som fortfarande används i andra delar av fabriken förhandlades fram centralt mellan fack och arbetsgivare 2024 i ett försök att rädda jobben. Byggkrisen som startade 2022 hade fått varslen att hagla i hela branschen. Trots försök från båda parter aktiverade inte regeringen korttidsavtalet med statligt stöd.

Parterna blev tvungna att förhandla fram ett eget avtal. Därefter kunde överenskommelser slutas lokalt om att sänka arbetstiden med 20 procent och inkomsten med 12 procent. Peter Lindbäck passade på att ta ut ytterligare ledighet han samlat på sig.

– Jag arbetade bara tre dagar i veckan under våren och sommaren, det var skönt. Jag och hundarna tog långa promenader, säger han.

Förra året gick försäljningen upp med 11 procent jämfört med bottenåret 2024. Flera andra företag i branschen som Dagens Arbete har pratat med ser också likt Älvsbyhus en lätt ökad försäljning. I fabriken har saker försiktigt börjat återgå till det normala igen. Men det är fortfarande fler som arbetar fyradagarsveckor. 

I fabrikens avdelning för sågning håller 62-åriga Per Nilsson på att köra ut staplade högar med plank med hjälp av sin truck. Trots truckmotorns brummande hörs ett konstant bankade från arbetskamraten tvärs emot som slår ihop träbalkar. Längre in står en annan kollega vid en såg. Men resten av ­arbetsstationerna i rummet är tomma. Här inne gjordes material som skickades till de andra fabrikerna i Vålberg, Bjärnum och Finland som nu har stängts igen.

– Det är alltid tråkigt när fabriker läggs i malpåsen. Vi är vana att ha produktionstapp, men det är alltid tråkigt, säger Per Nilsson.

Stationerna hyvleriet, förproduktion och sågen som Per Nilsson arbetar på är kvar i fyradagarsveckor. Per Nilsson har egentligen ingen större lust att gå tillbaka till fem, trots mindre pengar i kuvertet.

– Jag är så nära pensionen. Och man börjar ju bli gammal och sliten. Man har ju slitit och jobbat hela sitt liv. Jag har arbetat här sedan maj 1988.

Det här är inte Per Nilssons första kris i branschen. Redan fyra år efter att han började arbeta i fabriken nådde 90-talets finans- och fastighetskris sin kulmen när Riksbanken höjde räntan till 500 procent och beställningarna på hus från fabriken tvärnitade.

– Då var vi nere på 24 hus i order­ingångarna. Då tänkte man att vi aldrig skulle komma över hundra igen. Men sedan kom en ljusning, säger han.

Marknaden gick upp och företaget expanderade. Sedan kom finanskraschen 2008. Dåvarande vd:n Donald Johansson var dock optimistisk i ett uttalande till Norrbottens-Kuriren, 2009.

”Småhusbyggandet har halverats på två år i Sverige och Finland och även i Norge faller det. Samtidigt ökar Sveriges befolkning med 190 000 från 2008 till 2010. Alla dessa människor måste ha någonstans att bo”, sa han då till tidningen.

Johansson fick rätt och till slut vände marknaden igen. Per Nilsson, som nu arbetar igenom sin tredje stora kris i branschen, är lugn. Vid frågan om varför han tror att det kommer att vända igen så använder han en liknande retorik som den tidigare vd:n.

– Folk behöver någonstans att bo. Nog kommer det att bli bra igen.

Älvsbyhus nuvarande vd Kent Johansson säger att de hoppas på att sälja 300 hus under 2026. Och att målet är att inom några år komma upp i 500 beställningar. Efter sommarsemestern ska produktionen öka från fyra till fem hus i veckan.

– Vi förväntar oss en vändning och att den ska komma under det här året.

Bland annat tror han att den förväntade höjningen av bolånetaket i april från 85 till 90 procent, som gör att köparna inte behöver lika stor handpenning, kan öka viljan hos konsumenterna att ta lån och investera i ett trähus.

Branschorganisationen Trä- och ­Möbelföretagen TMF säger också att läget kan vända snart.

– Signalerna vi får från industrin pekar mot en svag vändning uppåt, men det givet att de senaste dagarnas eskalerade oroligheter i Mellanöstern inte återigen rubbar investeringsviljan. Det vore i så fall synd för vi behöver fler nya och bättre bostäder säger Gustaf Edgren, projektledare och bostadspolitisk expert på TMF.

VVS-teknikern Peter Lindbäck arbetar vidare i badrummet i trähusmodulen. Han har läst om den ökade försäljningen och tycker att det är kul. De senaste åren har dock varit tuffa och han har varit rädd för att bli uppsagd. Trots att han har arbetat längst som VVS-tekniker. Sonen Rasmus Lindbäck, som är en av de yngre på företaget, har inte arbetat lika länge och är därför närmare att vara först ut.

– Jag vill inte bli arbetslös men jag vill heller inte att min son ska bli det. Han har ju småbarn. Men jag är ju gammal så jag skulle hellre säga upp mig ifall det kunde göra så att de behöll honom i stället, säger Peter Lindbäck.

I dag är det enligt Peter Lindbäck mest äldre gubbar kvar och mycket av snacket handlar om pension. Men han hoppas att försäljningen ska ta fart och att företaget ska kunna anställa tillbaka all den kunskap som gick förlorad med uppsägningarna.