Från laglöst till 70 000 årsanställda
Under ett år arbetar ungefär 135 000 personer på bemanningsföretag i Sverige.
Omräknat till helårsanställda är det 70 000 personer.
60 procent är tjänstemän och 40 procent är arbetare.
Av de cirka 28 000 arbetarna är drygt 10 000 medlemmar i något LO-förbund.
Flest medlemmar under LO-förbundens bemanningsavtal har IF Metall med 7 000 medlemmar. Sedan följer Kommunal och Transport med runt 1 200 medlemmar vardera och därefter Handels med cirka 250 medlemmar.
Uthyrning av personal var olagligt i Sverige fram till 1993.
Bemanningsavtalet är ett kollektivavtal som slöts år 2000 mellan LO-förbunden och Bemanningsföretagen. Avtalet reglerar villkoren för den arbetskraft som hyrs ut inom de yrken där något av LO-förbunden har avtalsrätten.
Bemanningsfrågan är en av industrins mest eldfängda frågor. Om några veckor möts parterna för att förhandla om ett nytt avtal, det nuvarande går ut den sista april.
Än så länge vill parterna inte avslöja vilka frågor som kommer upp i årets förhandlingar. Alla LO-förbund har lagt fram sina prioriteringar, listan har betats ner och förra veckan enades förbundens avtalssekreterare om ett fåtal krav som LO-förbunden gemensamt ska driva. Den 30 mars har facken och motparterna i Almega och Bemanningsföretagen ett första möte då de växlar yrkanden med varandra. Sen kan förhandlingarna börja.
Avtalet ligger ensamt på förhandlingsbordet i år. Den stora stormen på arbetsmarknaden kommer först nästa år då de flesta kollektivavtal ska omförhandlas samtidigt i den så kallade avtalsrörelsen.
Att bemanningsavtalet ligger för sig självt beror på att LO-förbunden för tre år sedan fick igenom en förändring av hur garantilönen ska beräknas. Då fick de också ge efter för arbetsgivarnas krav om en lång avtalsperiod, och avtalet hamnade i otakt med de flesta andra.
Förhandlingarna om bemanningsavtalet kommer att röra allt annat än löneutrymme och löneökningar. Avtalet innehåller inga såna bestämmelser, eftersom bemanningsanställda ska ha en lön som motsvarar snittlönen för jämförbara anställda hos kundföretaget. Det kallas för det genomsnittliga förtjänstläget, eller GFL. Lönerna följer helt enkelt utvecklingen på arbetsplatserna.
Även om parterna är tystlåtna om vilka frågor som kommer att tas upp har vissa saker varit aktuella under de tre år som har gått sedan avtalet förhandlades om senast. LO:s senaste kongress beslutade till exempel att LO ska jobba för att bemanning enbart ska användas under tillfälliga toppar i stället för att vara en permanent lösning som det ofta är i dag.
Att ständigt vara tillgänglig kan upplevas som ett problem av de som inte har långa och fasta uppdrag. De ska vara anträffbara hela dagen och beredda att snabbt infinna sig på jobb om telefonen ringer. Att vara tillgänglig en hel dag utan att få jobba, eller kanske ringas in till jobb först till kvällen, skapar svårigheter att planera vardagen och livet.
Företrädesrätten är också aktuell, då företaget Element Six i Robertsfors har sagt upp alla anställda och hyr in dem via ett bemanningsföretag fram till nedläggningen i sommar. Så var inte avtalet menat, anser IF Metall, men menar då ett annat kollektivavtal – teknikavtalet – där den bestämmelsen finns.
Bemanningsavtalet är ett ungt avtal med bara 15 år på nacken. Tvister om avtalet i Arbetsdomstolen (AD) är ovanliga. Parterna har en avtalsnämnd som alla tvister måste passera innan de går vidare till domstol. Dit kommer 10-15 ärenden om året och de flesta rör tolkningar av hur det genomsnittliga förstjänstläget (GLF) ska beräknas.
Hittills har Byggnads haft två ärenden i AD om just GFL. En pågående tvist mellan IF Metall och Bemanningsföretagen handlar också om detta – ska bonus som betalas ut en gång om året till de fast anställda också ingå i GFL?
