De svingar slägga för att rädda tågnätet: ”Under högsäsongen är man aldrig hemma”

arbetsmarknad

Rustar svensk järnväg – med spett och slägga "Tunga smutsiga industrin" Sveriges enda tågväxelfabrik

Publicerad:

Uppdaterad:

Lenny Gullmarsson, Vossloh
Lenny Gullmarsson, 35, är van att jobba övertid: "Under högsäsongen kan man i princip bosätta sig på jobbet."

Annons:

Description

Svensk järnväg är i kris och nu vill alla att den lagas. För arbetarna på landets enda tågväxelfabrik ökar trycket för varje år. Ett arbete som fortfarande sker med spett och slägga.

– Under högsäsongen är man aldrig hemma, säger Jasmin Memic, 61.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

Det är torsdag och lunchrast på Vossloh tågväxelfabrik i Örebro. Ändå susar det och piper konstant i lokalen. Lenny Gullmarsson, 35, har slagit sig ned på en pall intill kollegorna.

12 minuter kvar, sen drar det i gång igen.

Bara unga män i monteringen

Vilan är helig för en växelbyggare. Arbetet i den här delen av fabriken sköts uteslutande av unga män eftersom det är så tungt. Ofta används både släggor och järnspett vid monteringen. Ryggproblem finns det gott om i arbetslaget.

– Här ser du den tunga, smutsiga industrin. Vi har haft fullvuxna män som gör en säsong och aldrig kommer tillbaka, säger Lenny Gullmarsson med ett leende.

Lenny Gullmarsson, 35, och Fredrik Lundberg, 34, har arbetat tillsammans på Vossloh i flera år. På fritiden går de ofta till gymmet tillsammans. ”Man måste hålla sig i form i det här yrket” säger Fredrik Lundberg. Foto: Pavel Koubek

Han och kollegorna har precis byggt en tågväxel till den norska järnvägen. Den 15 meter långa stålkonstruktionen ska nu mätas och monteras ned för att skickas iväg till kunden.

Använder slägga och spett

Krökningens vinkel kontrolleras, likaså avstånden mellan de olika beståndsdelarna. Arbetet görs med största noggrannhet, även små skavanker kan få allvarliga konsekvenser.

Lenny Gullmarsson drar på sig hjälmen. Med en handhållen slägga slår han ut befästningarna som hjälper till att hålla den massiva tågväxeln på plats. De gröna stålmojängerna studsar iväg innan de samlas ihop och läggs i behållare, tillsammans med resten av växeldelarna.

Som en enorm Ikea-byggsats, ungefär. Med den stora skillnaden att här får inga skruvar saknas. 

– Då kommer det kosta en jäkla massa tid och pengar.

I fabrikslokalerna som ligger i centrala Örebro har det byggs komponenter till svenska järnvägen sedan 1914. Vissa delar av arbetet påminner fortfarande om svunna tider. Foto: Pavel Koubek

Svenska företag väljer bort järnvägen

I vanliga fall skickas tågväxlarna med tåg i ett stycke. Men på senare tid har det kommit flera beställningar som den här, där växeln monteras isär och i stället skickas med lastbil.

Det är en trend som går igen. De senaste åren har flera svenska företag valt bort tågen för att i stället leverera sina varor via motorväg. Ett exempel är Älvsbyhus i Älvsbyn som på senare år stoppat alla sina tågtransporter. Även Volvo har tvingats köra varor med lastbil, till en betydligt högre kostnad. Anledningen är den eftersatta järnvägen som leder till förseningar för godstrafiken.

Experterna: 5200 tågväxlar är för gamla

Enligt en rapport från Omtag svensk järnväg påverkas vart fjärde svenskt företag av störningar, stopp eller kapacitetsbrist i järnvägssystemet. Om bristerna håller i sig till 2050 beräknas förlusten för svensk basindustri landa på 320 miljarder kronor, visar samma rapport.

Och det är just tågväxlarna som pekas ut som boven i dramat. Eller snarare bristen på underhåll av de växlar som finns ute i spåren. Flera undersökningar har visat hur trasiga växlar står för en stor del av alla tågförseningar. 

Av de 12 000 spårväxlar som finns installerade i Sverige i dag är 5 200 för gamla, enligt Vosslohs egna experter. Ändå byttes bara knappt 60 stycken förra året.

– Om man ska bibehålla skicket behöver man byta ungefär 135 växlar per år. Vill man förbättra den måste man upp på betydligt högre nivåer än så, säger Daniel Öholm, affärsutvecklare på Vossloh.

Daniel Öholm, affärsutvecklare på Vossloh i Örebro.

Han har själv arbetat på Trafikverket och sett hur arbetet med underhållet halkat efter.

– Det var jättefrustrerande. Vi visste vilka växlar och vilka spårbyten som behövde bytas. Ändå sa man vi prutar på det där, för vi har inte råd. Och då fick man ju lappa och laga.

Den så kallade ”gubben”, eller bakelitskivan är till för att rälsen inte ska bli strömförande. Foto: Pavel Koubek
Själva korsningen är gjord av en hårdare metall, för att klara den tunga belastningen. Foto: Pavel Koubek
Tågväxlar som väntar på att läggas ut på den svenska järnvägen. Foto: Pavel Koubek

Första nya växelfabriken på 120 år

Även om det saknats tydliga planer för framtiden har Vossloh länge förberett sig för upprustningen. En ny fabrik är under konstruktion och öppnar vintern 2026. Kapaciteten ska tredubblas och delar av produktionen skötas med robotar och på löpande band. Växelfabriken blir den första som byggs i Sverige på 120 år.

– I järnvägsbranschen har det alltid gått upp och ned. Man har politiskt sagt att ”nu satsar vi allt” och sen dippar det. Men nu ser det faktiskt ut att gå stadigt uppåt. Alla vill göra detta. Och det är politisk borgfred i frågan för en gångs skull, säger Daniel Öholm.

Den nya fabriken ska ligga i Kumla. När verksamheten flyttar ska vissa av de tunga manuella momenten skötas med hjälp av robotar. Foto: Pavel Koubek

Eftersom Vossloh är den enda svenska fabriken som levererar tågväxlar till Trafikverket behöver man inte oroa sig för att orderböckerna ska stå tomma. Hur upprustningen ska gå till, däremot, är inte lika självklart.

Efter Sveriges intåg i Nato har diskussionen fått ny fart och 210 miljarder har utlovats för att täcka underhåll och drift av järnvägen de kommande åren. Samtidigt är underhållsskulden enorm. Enligt en rapport som konsultbolaget WSP gjort för SJ ökar kostnaderna med 400 000 kronor varje timme, året om.

Vossloh tågväxelfabrik i Örebro är den enda i sitt slag i Sverige. På gården ligger tågväxlar på hög i väntan på att skickas ut till kunder i hela Norden. Foto: Pavel Koubek

”Tågen är vårt största hinder”

Dessutom är det kontroversiellt att stoppa trafiken för länge.

– Tågen är nog vårt största hinder just nu. Nu har vi pengarna, vi har maskinerna och vi har gubbarna. Men när vi ska lägga ut växeln säger SJ: Jaha, redan? Man har ju bara ökat på trafiken och minskat underhållet. Nu måste man få en bättre balans, säger Daniel Öholm.

Även på golvet märker man av det ökade behovet. Under högsäsongen är det mer regel än undantag att jobba övertid. Flera av de som DA pratar med säljer delar av sin semester under sommarledigheten.

Som mest stressigt blir det under högtider, som påsk och midsommar, när många vill åka tåg.

– Man kan lätt jobba 20 helger under högsäsongen. När högsäsongen drar i gång kan man i princip bosätta sig på jobbet, säger Lenny Gullmarsson.

– På midsommar jobbar alla, säger kollegan David Svanström.

Växeln är monterad och klar, nu ska den plockas isär. Själva komponenterna till växlarna tillverkas på Vosslohs systerfabrik i Ystad. Foto: Pavel Koubek

Får inte växa för fort: ”Måste äta elefanten i små bitar”

Jasmin Mumic, 61, övervakar sina yngre kollegor. I 23 år har han jobbat för Vossloh. Först i monteringen, innan ryggen pajade. Nu arbetar han med kontroll och mätning av de så kallade växeltungorna.

Precis som kollegorna känner han till problemen i den svenska järnvägen. Ändå tar han utvecklingen med ro.

– Jag säger till mina kollegor att inte stressa. Börjar man stressa kan det bli skador och det kan bli fel. I slutet förlorar vi på det, att folk blir sjukskrivna, säger han.

Det blir mycket övertid?

– Åh, hela tiden. Men det är mest nu under högsäsongen, vår och sommar. Då är man aldrig hemma.

Kan du inte säga nej?

– Jo, men vi ställer upp. Det blir höga böter om vi inte levererar.

Jasmin Mumic, 61, har arbetet i företaget i 23 år. Han vet att det sliter på kroppen att bygga tågväxlar. Foto: Pavel Koubek

Även affärsutvecklaren Daniel Öholm är medveten om utmaningarna som kan komma med snabb tillväxt. Personalbrist är en av dem, materialbrist en annan.

– Man kan inte å från noll till hundra på en dag. Vi är kanske mer snabbfotade än Trafikverket, men vi måste också trappa upp detta på ett klokt sätt. Det kommer behövas kranar och vagnar och folk som jobbar.

– Man måste äta elefanten i små bitar.

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

Nyheter

Annons:

Description

Larmet från Stegrabygget

Läs fler artiklar

Pappers kongress

Läs mer

Populärt med industrigymnasier

Striden om tiden

Läs mer

DA granskar:

Avtalsrörelsen

Läs mer

Woolpower

Läs mer

Skyddsombudens dag

Läs mer

Dödsolyckan på LKAB

Läs alla artiklar

Val 2026

Läs mer

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Sågverksdöden

Läs mer här

Eurenco

Läs alla artiklar

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här
Fler historiska reportage

Granskning: Lurade i skogen