Ledare Företagen är vinnare medan de arbetssjuka är förlorare i dagens arbetsliv. Arbetsgivarna och facket har svikit de mest utsatta.
Du går till jobbet och tror att du är försäkrad. När ryggen ger upp visar det sig att du hade fel. Evert är en av dem som fick betala med både hälsa och ekonomi. Tjugo år i kronofogdens grepp blev det för Evert. Och det finns många berättelser som Everts.
Fack och arbetsgivare har ett eget försäkringsbolag – Afa Försäkring – för att anställda som skadats på jobbet enkelt ska få ersättning. Försäkringen ska komplettera det statliga skyddsnätet för att det anses för dåligt. Den skapades en gång som ett led i att få arbetsgivarna att satsa på god arbetsmiljö och vara med och betala för anställda som blir sjuka av jobbet. En utmärkt idé i den svenska modellens anda.
Tyvärr visar sig skyddet för de arbetssjuka vara direkt uselt i dag. Domen faller hårt över facket och arbetsgivarna. De har gemensamt struntat i de allra svagaste på svensk arbetsmarknad.
Allt färre får sin arbetssjukdom godkänd av Afa. För att få den viktigaste ersättningen, livränta (ersättning för den framtida inkomstförlusten), måste man dessutom få rätt i en särskild nämnd som prövar arbetsgivarens ansvar. År 2014 fick 31 personer rätt i denna nämnd.
Afa Försäkring sitter i dag på 198 miljarder i samlade tillgångar. Ett belopp som motsvarar statens utgifter för försvar, a-kassa, universitet och högskola, sjukpenning samt Sveriges bidrag till EU.
Premierna är lägre än någonsin. För en arbetare med en lön på 25 000 kronor betalar arbetsgivaren 30 kronor om året. Samtidigt som de arbetssjuka förvägras ersättning har Afa Försäkring så mycket pengar att 40 miljarder kronor har betalts tillbaka till arbetsgivarna. Företagen är vinnare medan de arbetssjuka är de stora förlorarna.
Försäkringen är parternas gemensamma egendom, men vad gör LO? Ingenting. I stället för att kräva en försäkring värd namnet skyller de på staten. ”Betalar inte staten ska inte arbetsgivarna behöva göra det heller”, tycks de resonera. Trots att det är i arbetsgivarens tjänst som kroppen har blivit förstörd.
Statens försäkringssystem har försvagats. Alltför många slutar som Evert – med ständig värk och i förnedrande fattigdom. Om inte facket värnar dem som slits ut på jobbet vem ska då göra det?
Det är hög tid för fack och arbetsgivare att reformera försäkringen och använda sina många miljarder för att verkligen skydda de mest utsatta. Att samla pengar på hög och förvägra människor som offrat sina kroppar i jobbet sin ersättning är skamligt
