Marie Edholm:Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

perspektiv | lön & avtal

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Publicerad:

Uppdaterad:

Annons:

Description

Perspektiv.Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Nio procents löneökning. Med dagens inflationstakt är det ungefär vad som krävs för att lönehöjningen inte ska ätas upp av stigande priser. År 1981 ökade lönerna i Sverige med 9,1 procent. Men samtidigt låg inflationen på 12,1 procent – så trots jättelyftet fick vi mindre pengar över.

Inför den kommande avtalsrörelsen är det knappast någon som tror på nioprocentiga lönelyft. Arbetsgivarsidan har sedan länge upprepat att det inte går att höja lönerna extra mycket för att kompensera för inflationen. De flesta fackförbund håller än så länge en låg profil, särskilt inom industrin. Något sifferkrav kommer inte förrän vid månadsskiftet oktober-november.

Sverige har i princip haft 25 år av reallöneökningar. Lönelyften har alltså varit högre än inflationen. När inflationstakten nu är den högsta på 30 år, väcks minnen från 70- och 80-talets lönerörelser.

Fram till dess hade de stora centralorganisationerna SAF (nu Svenskt Näringsliv) och LO gjort upp och styrt löneutvecklingen. Men i takt med att tjänstemännen och akademikerna blev fler uppstod nya parter på arbetsmarknaden. De bröt sig loss och fick bättre avtal än LO-grupperna, som började kräva kompensation för att inte halka efter. Till slut bröt även de centraliserade löneförhandlingarna mellan SAF och LO samman. Olika branscher förhandlade var för sig. 

Inget fack ville ensamt ta det samhällsekonomiska ansvaret och hålla tillbaka lönekraven för att lugna ner situationen. Alla måste se till att deras medlemmar inte fick mindre än andra. Det ledde till en svårstoppad spiral där inflationen jagades med högre lönekrav, som i sin tur drev på inflationen ännu mer. 

Kronan devalverades, räntorna höjdes, den svenska exportindustrin tappade marknadsandelar och tillväxten haltade. Trots höga lönelyft fick löntagarna inte alltid mer pengar i plån-boken.

Det här vill varken fack, arbetsgivare eller politiker uppleva igen. Nu är det visserligen mycket som ser annorlunda ut i dag jämfört med för 40 år sedan. Riksbanken är oberoende och har ett räntemål på 2 procent. Kronans växelkurs är inte låst. Sedan Industriavtalet infördes för 25 år sedan är löneförhandlingarna återigen samordnade. Inflationen är inte ett problem bara i Sverige, utan plågar stora delar av världen. Den har inte drivits upp av höga löneökningar, utan av skenande energipriser, leverans-
problem efter pandemin och av kriget
i Ukraina.

För facken blir det en delikat uppgift att balansera sitt kommande lönekrav på en nivå som varken är så hög att den spär på inflationen eller så låg att den retar upp medlemmarna. De har redan stått tillbaka med låga löneökningar -under pandemin och har fått känna på hur de senaste årens lönelyft har raderats ut av inflationen. 

Det hör till avtalsrörelsens spelregler att arbetsgivarna målar upp en bild av kris, dålig produktivitetsutveckling och behov av återhållsamhet. Men de vet också att fackens krav och det slutgiltiga resultatet inte får bli för lågt. Då riskerar LO-samordningen och Industri-avtalet att spricka och en repris av 80-talets löne-rally att gå i repris.

inflationen mäts på två sätt

KPI – konsumentprisindex

Är det vanligaste måttet på inflation. Det räknas fram genom att Statistiska Centralbyrån varje månad samlar in prisuppgifter på ett stort antal varor och tjänster i Sverige och får fram en genomsnittlig prisutveckling.

KPIF – konsumentprisindex med fast ränta

Utgår från samma prisuppgifter som KPI, men effekten av förändrade bostadsräntor räknas bort. Det här måttet används av Riksbanken, för att kunna se hur deras räntejusteringar påverkar KPI, utan att själva ränteförändringen är med i måttet.

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

Nyheter

Annons:

Description

Larmet från Stegrabygget

Läs fler artiklar

Pappers kongress

Läs mer

Populärt med industrigymnasier

Striden om tiden

Läs mer

DA granskar:

Avtalsrörelsen

Läs mer

Woolpower

Läs mer

Skyddsombudens dag

Läs mer

Dödsolyckan på LKAB

Läs alla artiklar

Val 2026

Läs mer

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Sågverksdöden

Läs mer här

Eurenco

Läs alla artiklar

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här
Fler historiska reportage

Granskning: Lurade i skogen